Då var det dax igen. ett år äldre, möjligen lite klokare och massor av minnen rikare.:) Att fylla år är ju inte riktigt lika speciellt som de var när man var liten eller som de var när man nådde de där"viktiga" åren. 18 och 20 var ju speciella. men sen har de inte varit så speciellt och efter James kom så handlar de ju mer om han i september. vet inte om de är för att jag har barn som jag inte tycker de är lika viktigt att bli firad eller om de är för att jag inte hänger med i åren. kan inte påstå att jag känner mig 27 men å andra sidan har jag ingen åldersnoja heller. bara konstaterar att jag nu är 27 närmare 30 än 20. men alltid yngre än Scott.:) jag har ju blivit lite firad iaf. pannkakor till frukost, egengjorda kort och ett litet paket. så jag är nöjd sen blir de kalas på lördag och kräftor på kvällen. får fira lite extra då.:)
Kommentera