ska väl visa att jag lever, men knappt känns de som, upp sex jobba till fem hemma halvsex om jag har tur, fixa mat, diska, plocka, leka, lägga, plugga, mysa oj var kl redan tio dax för sängen om jag ska avra vid liv nästa dag och så fortsätter de. jag har sagt de för och säger de igen jag är inte gjord för heltid, 75% är nog mer min grej, bara att få gå hem 4 istället för 5 skulle underlätta så mycket. men bara att tacka för jobb, bita ihop och längta till september, inga måsten inga tider (förutom bvc) att passa. bara jag och mina barn. antagligen kommer jag hitta nå nytt att klaga på då men nu lever jag på hoppet. :)

bättre uppdate kommer i helgen, ska ladda kameran så de blir lite bilder nu när elin och phillip är hemma.

natti..