Men nu har jag lyckats. Jag vet egentligen att de inte är bra att stressa ut bebis och kroppen bör veta vad den ska göra. jag har gjort de två gånger förr med bra resultat.:) men nu är de segt och efter att inte fått sova ordentligt och haft ont för länge ringde jag förlossningen för råd. jag vet egentligen inte vad jag vill, jag vill ju att de ska starta naturligt men samtidigt vill jag att de ska vara över. jag fick iaf prata med en väldigt förstående bm som sa att jag kan få komma in för en sovdos. men måste de sova kvar och alltså missa Bellas första dag på skolan eller så försöker jag en natt till och får tid för bedömning imorgon. Efter mycket velande valde jag en bedömning imorgon och jag vet ju inte ens vad jag vill med de. men då missar jag inte Bellas första dag och kanske kan jag få en hinnsvepning eller nå sånt. vill helst slippa en insättning men fortsätter de så här kommer jag vara tokig innan de är dax för bebis. och jag börjar känna att jag inte längtar efter bebis nå mer, vill bara att de ska vara slut nu. sen får man så dåligt samvete för alla dessa tankar. jag ska vara glad som väntar ett friskt barn och inom en vecka kommer de vara slut. men ibland är de svårt att tänka klart.
Kommentera